Kapitalvinster och annan avkastning som uppkommer genom innehav av tillgångar och skulder beskattas inom inkomstslaget kapital. Då skatten räknas ut skall avdrag göras för löpande kostnader och kapitalförluster. Kapitalvinster och kapitalförluster utgörs framförallt av vinster och förluster som uppkommer i samband med avyttringar av tillgångar. Med avyttring menas vidare att sälja en tillgång, att byta bort tillgången eller på något liknande sätt förfoga över tillgången. Vidare kan kapitalvinster uppstå genom handel med optioner, terminer och liknande och vid reglering av skulder i utländsk valuta. När man skall räknas ut vad som skall beskattas som en kapitalvinst måste man för det första räkna ut ersättningens storlek. Från den erhållna ersättningen skall avdrag för tillgångens omkostnadsbelopp göras. I denna artikel skall framförallt anskaffnings- och förbättringsutgifter behandlas, vilka båda är komponenter i omkostnadsbeloppet. Med anskaffningsutgift förstås vad en köpare har betalat för en tillgång och förbättringsutgifter är sådana kostnader den skattskyldige har haft för att höja värdet på en tillgång. I köparens synvinkel Det som en säljare har fått i ersättning för en tillgång utgör i princip köparens anskaffningsutgift. Även om priset skulle sättas ned efter avyttringen gäller samma sak. I sådana fall innebär nedsättningen av priset en minskning av köparens anskaffningsutgift. För det fall en köpare har betalat i form av räntefria skuldebrev skall skuldebreven värderas till marknadsvärdet vid köpet. Värdet används för att beräkna köparens anskaffningsutgift. Om en köpare lämnar exempelvis en hyresrätt i utbyte vid köp av en bostadsrätt anses hyresrätten inte påverka anskaffningsutgiften. Detta beror på att hyresrätter inte får tillmätas något värde. Vidare gäller att om en köpare har fått en tillgång som ersättning för utfört arbete och inkomstbeskattats för tillgången utgör tillgångens beskattade värde, tillsammans med eventuell annan betalning, anskaffningsutgiften för köparen. Kostnader som skall dras av löpande kan inte dras av vid kapitalvinstberäkningen Man måste skilja sådana utgifter som skall dras av vid den löpande beskattningen från sådana utgifter som skall dras av vid kapitalvinstberäkningen. Detta då om avdrag redan har medgetts vid den löpande beskattningen kan inte avdrag medges ännu en gång vid kapitalvinstberäkningen. Dock kan man inte utgå från att avdrag som inte har medgetts vid den löpande beskattningen skall medges vid beräkningen av kapitalvinsten. För att ett avdrag skall medges förutsätts nämligen att det inte är fråga om en personlig levnadskostnad och att utgiften har ett samband med den avyttrade tillgången. Vilka kostnader som får tas upp Vid försäljningar av bostadsrätter och fastigheter reglerar lagen vilka kostnader som skall beaktas. Då det gäller lös egendom saknas däremot sådana regler. Dock har Högsta förvaltningsdomstolen, i ett fall där en travhäst skulle säljas, fastställt att löpande avgifter inte är avdragsgilla som förbättringsutgifter, men utgifter som hade lagts ned på hästen, och som ledde till att hästens värde påtagligt ökade, skulle anses vara en avdragsgill förbättringskostnad när hästen avyttrades. Slutligen kan nämnas att det är den skattskyldige som har bevisbördan för att kostnaderna är avdragsgilla, vilket innebär att det är upp till den skattskyldige att visa att avdrag skall medges.